WHERE MY BLUE BIRD FLIES

Är åter i de Haparandska skogarna. Har levt det enkla livet och duttat på med diverse trivialiteter idag. Jag har tex postat ett brev till Nicklas Holmström. Skrev Nicklas Hölmström på brevet av misstag. Typiskt mig att faila när man bara ha en enda chans. Kassörskan hörde mitt inte så diskreta "NOOOO!", och räddade mig genom att langa över en gammal prislapp jag kunde täcka över prickarna med. Sen mötte vi upp Pelli och drog på IKEA. Drog i mig en smärre mandeltårtsbit. Senare serverades det en härlig köttfärssås hemma hos the Junthees. Pappa Thomas var kock och jag åt mig gruvligt mätt. Rap.

Nu på kvällskvisten har jag och M varit ute och rastat fläsket. Jag halvpruttade mig fram på 3,3-kilometersspåret medan M slog på stort och gav sig på 5,5 km. Jag gick in med höga ambitioner, men mitt enmanslopp gick inte alls någe vidare. Kändes som att jag varken sprang eller gick, bara älgade fram i någon konstig gångart. Lite ont i halsen, lite ont i knät, lite ont i huvudet, jävligt mycket mygg som vill sluka mig hel och där avbryter vi sändningen för lite reklam. Nä men imorrn ska jag nog ge det hela ett nytt försök. Ska försöka lura med Pelli så jag får någon på min nivå som jag kan tävla lite emot. Micke ser man ju aldrig röken av när man är ute och springer, han drar iväg snabbt som en löning. Men snart kanske jag är ikapp honom. Ska smygträna och slå till när han minst anar det. Ba skena fram mellan tallarna som en kvinnlig variant på Usain Bolt.

Nu har man bastat och drivit ut lite onda demoner. Här kommer några bilder från spridda tillfällen:


Fotograf Jocke + Gyrokoptermannen Bo med gyrokoptern jag filmade reportage ifrån för två veckor sen.



Alice funderar.



Producenterna Johannes (gula byxor) och Henrik (skinnpaj). Poserar med några ortsbor i Nossebro i samband med STH-CPH-inspelningen.


På campingen hittade vi en stor studsmatta. Jag älskar den här sjuka bilden! Annika ser ut som en pygmé och Henrik som en jätte.


Hank.



Johanna och Annika åker på mössjakt efter att Johannes tappat sin enda rollfigursmössa i ett vattenfall. Med hårt knutna tummar gav vi oss ut i ett ett pyttelitet samhälle som gud glömt, och hittade en prefekt Mora Nisse-mössa, identisk med den borttappade. Vi tog en extra för säkerhets skull.