WHERE MY BLUE BIRD FLIES

Jag har köpt ny bikini. Har svår ångest över att under loppet av 4 månader ha köpt 4 bikiniset, varav två jag hatar. Statistiken säger mig att jag även denna gång kommer börja hata min nya bikini, men nu försökte jag verkligen tänka till när jag stod där i provhytten. Tog fram skjutjärnsjournalisten i mig och granskade kritiskt och stenhårt. Försökte redan i provhytten simulera kritiska situationer som tex att spela strandpingis, springa och kasta sig i vattnet, stå, sitta, hjula, ligga och alla andra moment som kan tänkas uppstå när man befinner sig inuti en bikini.  Så nu måste jag väl förbli nöjd.

Och priset till årets sämsta skidåkare går till Johanna Söderström, grattis du har vunnit utmärkelsen Stavfelet.

Har köpt torkat renkött som jag tänkt smuggla till France. Även hjortronsylt, men kom på att det kanske räknas som flytande form? Och då finns det all anledning och tro att det kan vara sprängämne.

Hejdå Sverige. Hej Cadenet.

Jag och Ellen har inlett ett Facebookfritt dygn. Det började åtta i morse och varar rimligtvis till samma tid imorgon.
Det blir faktiskt en prövning. Istället för att rafsa runt i andras liv ska jag under de lediga stunder som under dagen kan tänkas ges ägna mig åt mer intellektuella sysslor, tex läsa en bok eller skriva en sång. Helt enkelt saker som genererar i ett mervärde på ett annat sätt än att ganska IQ-befriat sitta och klicka på andra namn och peka på bilder och läsa korta små textnotiser om att det är skönt att vila på soffan och att det är trist med regn när man hade väntat sig sol. När jag ser på det hela med lite distans härifrån min facebookfria 24-timmarsvärld låter ju hela fbsyndromet som något som skulle kunna ingå i en utvecklingsplan för årskurs 1 första terminen. Extrainsatta lektioner för de som tyckte tempot blev för högt.

Nu ska jag hålla mig. Jag bestämde mig när jag häromdagen insåg att jag börjat tänka i statusuppdateringar.

Johanna Söderström is offline. Your message will be delivered to her inbox.

RYAN AIR ALL MIGHTY:

Volcanic Ash Update

UPDATED:   08:00hrs (Thurs 26 May)

Thursday 26 May

All flights operating as normal .

Gör mig inte mer nervös nu jävla moln.

Je vous demande.

Det är jävligt mycket som heter jörgen nu för tiden.
Både det ena och det andra!

Nu ska jag gymnastisera mig mot Nautilus, sen ska jag hem och baka en paj så jag har nåt att muta Ivanezen med när han kommer för att arra gitarr åt mig.

... så är det 7 dagar kvar!

Därför passar det bra med denna låt idag:

Sting är galen och det är fint.

Hahahahahahahahahaa!!!!!
Jag såg just dagens lustigaste grej.
Vad är grejen med personlighetsklyvningar?
Alltså så himla roligt.

Och vad är grejen med askjörgen?
Jävla island, kan jag eventuellt bli tvungen att tänka.

Förbannade jävla låt I love you!
David Gray lyckas liksom förpacka så sjukt mycket själ i så lite material.

Yes. Nu har jag gjort refrängerna klara till två låtar. Fåglarna och Tvåhundra idioter. Det blir rätt gött.
Nu drar jag till jobbet en sväng för att klippa lite Voice of Mc Donalds som vi just nu producerar.

David Gray. Inget kunde passa bättre.


Jag fortsätter vara knäppt glad. Vill dansa ned för rulltrapporna till tunnelbanan och sjunga i kassakön på Ica. Kan inte stå still. Energin går på högvarv.

2011 är mitt bästa år i livet så långt.

Vi ska inte jaga lycka, men sinnesfrid.

Solen skiner och staden steken. Fan vad gött. Jag har har sjungit Lilla snigel högt på Mc Donalds Sickla för att få några ungar att agera publik och applådera framför kameran. Inget är pinsamt i min värld mer.

Nuu vill jag åka tillbaka till Cadenet och hänga med dessa schyssta typer!

Nu fick jag en extremt galen idé igen! Den kan eventuellt vara den tokigaste av dom alla i modern svensk historia.
Den får mig att skratta och darra på samma gång.


What if...

Lampprogrammet och en gerym pasta med bacon, pesto, grädde, ost osv.

Det regnar.
Och ikväll är det premiär på Trädgården.
Dåligt matchat Gud.

Godmorgon från det naturskönt belägna Vanadisvägen. Skulle nyss sträcka mig efter en mina påse (såklart) och blev i samma veva medveten om att jag gett kroppen vad den tål. Fick tänja och bända ett bra tag innan jag kunde grabba tag i min absoluta favoritpåse som jag varje dag tar med till jobbet. Jag har träningsvärk, och påsen är från Åhlens, gjort i nån slags papp och har en rektangulär botten perfekt designad för min dagliga packning så som:

- Matlåda med ventil i locket
- Hudfärgad hårborste som gör lite ont när man kammar
- Röd filofax
- Ett par rosa ballerinaskor med hjärtformationer i botten.

Herregud vad töntigt det lät? Och jag ska jobba med media. Dom är inte alls så fula som dom låter, snarare tvärt om, ganska fina! Jag har dom på jobbet när jag till exempel ska till köket för att koka te, vanligtvis har jag inga skor när jag sitter och redigerar. En god tanke börjar alltid med glada fötter.

Nu fortsätter listan:

- Tigerbalsam
- Voltaren
- Boken "Gör vad du vill" av stollen Erlend Loe. Jag får faktiskt lite ångest av boken, men den är samtidigt   
ofrånkomligt berikande genom att vara jättetragisk, bitsk och rolig på samma gång. En kollision som man   
bara måste  älska.

- En perfekt avocado.
- Tuggummin.

Satan i gatan, ibland kan jag bara inte hålla korpgluggarna öppna. Är bra på att somna, för att inte säga expert.
Speciellt när man måste försöka hålla blicken på orubbligt sävliga kostymgubbar, torrare är ett knippe tusenårigt björknäver. Gnissel gnissel.

När det gäller att hastigt vakna upp ur nattsömn och för att föra ett normalt samtal eller svara på ett stycke enklare frågor, så har jag inte många poäng att hämta. Fick ett franskt samtal runt 23.30 igår kväll, ca en timme efter jag somnat. Idag är en annan dag, och jag kan inte påstå att jag vet vad som sagts. Har vaga minnen, men i övrigt kan jag lika gärna inte ha pratat alls. Min nattsömn är en fjärran värld bortom sans och logik, fluffigt inbäddad i tusen lager av drömbarhetens lobotomerade dunfasader. I'm not there.

Sträcker ut en extra ryggkota idag efter fint mail från finansiärerna av vår film Longboard Stockkholm.
I helgen visades filmen på det stora filmkonventet "Filmglappet" i Stockholm, och vår film var utsedd till att representera distriktet sydost i Sverige. Coolt. Mycket applåder och beröm, så nu ska vi tydligen gå raka i ryggen.

Detta skrev våra finansiärer Reaktor Sydost idag:

Hej!

Livet är lätt crazy just nu. Jag klagar ej. Känns lite som att jag är inskriven i en galen bok av tex Erlend Loe.

Bisous!

Tack för det Uppsala! Ansöker här med om att få läggas in på 1 års rehabilitering i inspirerande och harmonisk miljö.