WHERE MY BLUE BIRD FLIES

Vår lägenhetsjakt har ju som sagt trappats av då vi nu fått ett eget bo som vi kryper in i på lördag.
Men vägen dit har varit lång, och skulle man översätta alla timmar vi lagt ned på att söka bostäder till mil så skulle det bli flera tusen, kanske ett par vändor fram och tillbaka mellan Smygehuk och Treriksröset. En jävla vandring i en mycket krävande, alpin terräng. Vi tog till alla våra knep, och inför sista lägenhetsintervjun bestämde sig Mikael till och med för att raka av sig sitt utsparade robinsonskägg för att ytterligare öka våra chanser i konkurrensen. Det hjälpte inte, vi fick inte lägenheten. Men väl en annan, den vi nu ska flytta in i!
Jag skrev i allafall en liten dikt om det avrakade skägget.


Skäggavrakningsdikten

Många dagar på denna jord
Kring dig vi strödde de varmaste ord
Till himlen och änglarnas hem du nu far
Och där ska du vila i, tja, kanske inte alla, men några dar.

Veckor av lägenhetsjakt och stress
Gjorde din ägare lite less
Men hyveln i handen och skummet på topp
var det rätta beslutet att raka dig bort

Nu ligger du där i ett handfat så kallt
Och känner att Mikael, han var ju ditt allt
Men ofta är det så med det som är bra
Att det kommer tillbaka en vacker dag

RIP skägget, vi ses snart igen

Godnatt världen.

Jag har:

1. Bakat kokostoppar
2. Läst Twilight-boken i minst två timmar idag
3. Varit ute och promenerat

Jag känner mig:

1. Rätt ensam i den stora staden
2. Duktig som varit så fixig på senaste tiden. Duktig som blivit så punktlig av mig.
3. Lite vilsen?
4. Euforisk när jag lyssnar på min favoritskiva just nu, Robert Plant&Alison Krauss. Han måste ha den bästa rösten ever, hon den sötaste.

Nu ska jag läsa lite mer.

Hejdå

Vi har fått lägenhet! En tvåa på 47 kvadrat i Skärmarbrink. Inflytt sker i början av september, så tills dess bor vi hos snälla, snälla Mimmi.

I helgen var vi på kraftskiva med kusinerna här i Nynäshamn. Testade att köpa två olika sorters kräftor. Ett paket hypade, turkiska kräftor som kostade 159 kr, och ett annat innehållande lika många kräftor, dock kinesiska för 49 kr. Skillnaden i smaken var marginell, och förmodligen en smärre inbillning. Med slutna ögon och god fantasi kunde jag någonstans där inne bland smaklökarnas inre vindlingar uppfatta liten smakskillnad de två kräftkandidaterna emellan, men varken till det bättre eller sämre. Och vad lär vi oss av det? Jo, dyrast smakar inte alltid bäst, inte om man tar hänsyn till priset i alla fall.



Senare på kvällen begav vi oss in till stan. Skulle på fest hos Marielle, men när vi kom fram var festen på väg bort. Vi slöt upp med en splittrad skara GTV-människor som hade alldeles för många olika riktningar för sitt eget bästa. Någon vinglade iväg till Mc Donalds, några skulle hem, några ville gå ut och några visste varken ut eller in. Ganska snabbt insåg jag och M att det inte bådade för någon helgrym partykväll, så vi bestämde oss för att ta tåget tillbaka till Nynäshamn.
Det hade jag gärna gjort, om det inte vore för att den anslutande tunnelbanan fastnade nere i en  tunnel i mer en timma. Tåget stannade någonstans nere i mörkret, och det tog ca 30 minuter innan föraren meddelade vad som hänt. Folk började höja rösterna inne i vagnen, klaga, försöka hitta sätt att ta sig ut och tillslut bråka. Inom en timme hade någon blivit misshandlad. Föraren meddelade efter 30 minuter att det rörde sig om signalfel. Folk i vagnen sa att det var någon som hade hoppat, men alla visste lika lite. Ett tag släcktes lamporna, och tåget slogs av helt. Jag kände en klaustrofobisk panikångest komma krypande. Kändes som att luften höll på att ta slut där nere. Ville börja gråta. Gjorde det inte. En montör kom in i vagnen, sa att han skulle fixa. Folk ropade "Vi vill gå ut från tåget!". Det fick vi inte, det var ström där ute. Och dessutom gick inte dörrarna att öppna, tåget ville inte starta. Såg andra tåg passera i tunneln lite då och då. Blixtrande svischade dom förbi, och människorna där inne tänkte nog att "tur att jag inte tog det där tåget"  när  dom vände sig om efter vår vagn ända tills vi bara var en svag, liten ljusprick långt in i den mörka tunneln. Som att ett stort monster svalt hela vagnen till kvällsmat.

Men monstret blev nog illamående och spydde, för plötsligt tändes alla lampor och tåget rullade långsamt igång. Surret från luftintaget gjorde en välkommen entré och gnisslande tuffade vi ut ur tunneln. Vi missade sista anslutningen till Nynäshamn, så det fick bli rikemanståget; taxi! 920 spänn som vi högaktningsfullt fakturerarade SL. En resegaranti och en liten blankett kan göra så mycket.

Idag är det onsdag, och vi skulle haft inspelning, men produenten är sjukt så det blev inget. Nu ska jag ned och redigera.
Hörs sen!

Hejpa hej

Nu ska jag sammanfatta kort. Brukar vara dålig på det. Blir alltid långt och beskrivande och jag kan inte sluta skriva.

Igår på dagen
... var det prämiär för min första Krokodill-inspelning. Vi åkte till Naturhistoriska Museet och filmade några scener. Vi filmade inne i ett rum med massa uppstoppade djur. Lite läskigt men ändå fascinerande. Giraffer, järvar, hjortar och en massa, massa fåglar.
Jag filmade. Vi hade bara två lampor med oss, och jag kände mig rätt händig när jag lyckades byta en lampa som gått sönder inuti en av lamporna. Plockade isär någa delar, lyckades låna till mig en skruvmejsel och skruvade upp några skruvar och sen var jag där. I kärnan av lampan. Varmt och kokande. Bytte lampa och sen funkade den! Nu tänker ni säkert: "Ja, klart den funkade, du bytte ju lampa?", men på något sätt kändes det inte så självklart att den skulle göra det, så jag kände mig nöjd. Trasig teknik är i mina ögon en gåta i stil med svarta hål i rymden och Bermudatriangeln.

På eftermiddagen
... blev det lite lägenhetsjakt igen. Vi blev ombedda att komma till söderlägenhetens mamma med referenser. So did we, och hon lovade att höra av sig på fredag då hon luskammat alla tio spekulanter som kommit till slutaudition.

Och sen
... blev det middag hemma hos Mimmi i Nynäshamn. Jag, Mikael, faster Mimmi, kusinerna Linnéa och Hampus samt Linnés pojkvän slukade i oss en supergod fisksoppa som Mimmi tillrett.
Mums.

Idag
...ska jag hitta inspelningsplatser till nästa veckas inspelning. Är det någon som har något bra tips på urskog i Stockholmstrakten? Eller en fin flod, kanal, fors eller vattendrag? Man ska kunna paddla i den.

Skön helg har tagit avsked. Jag begav mig till Norrköping för att hänga med min M.
I fredags käkade  vi på världens bästa kebabställe, som jag inte riktigt kan namnet på. Förstår inte varför ingen apat efter deras koncept? Det är ju helt jävla briljant! Eller, vad är konceptet egentligen? Svingod kycklingkebabtallrik med ris och dricka för 49 kr? Det måste vara något lurt. Säkert kyckling från Rusta eller Röda Korset. Men så sjukt god?
Förstår inte. Har hittills inte hittat en enda restaurang som serverar kycklingkebab av samma klass. Inte i Sverige, inte i världen. Ska kolla upp namnet, det här känns ju fånigt. Haha. Varför vet jag inte vad restaurangen heter?
Kanske för att man alltid är så hänförd av vad som komma skall när man traskar in i lokalen så man glömmer både tid och rum. Kebabpsykos!


Jag har återhämtat mig från den intensiva men kortvariga depression som några timmar under lördagen åt upp min hjärna där lägenhetssoppan stormkokar. Vi fick nej från bästa lägenheten so far, och jag kände att nu orkar jag fan inte bo i skitstaden Stockholm. Vad är det som är så bra med Stockholm? Allt är dyrt och det  är omöjligt att hitta ett bo att bygga sitt näste i.

Det gick dock över ganska snabbt. Jag lyckades förvisso inte hitta något bra svar på frågan om vad som är så bra, men jag tog mig i allafall i kragen. Drog till ordentligt, och sen var jag på benen igen. Fick ett erbjudande om lägenhet på söder ganska kort därefter, och den har jag varit och kollat på idag. 6500 kr för en två på Mariatorget, inklusive el, bredband och gas. Och möblerat och kanonfint. Så nu hoppas jag igen. Och jag vet hur besviken jag kommer bli om vi inte får den. Jobbigt att pendla mellan hopp och besvikelse så tätt som man gör nu. Huvva.

Nu ska jag sova. Imorgon ska jag lägga upp lite bilder på mina tavlor jag målat.
Man får köpa dom om man vill!

Godnatt




 

Jag tror ni kan gissa vad som hänt.
Bingo. Vi fick inte vår önskelägenhet. Det stod mellan oss och en annan snubbe som dom tyckte lika bra om.
Dom hade så svårt att välja så det blev lottning. Det är inte rättvist, jag har aldrig tur i lotteri!
Det borde ha avgjorts på något annat sätt där inte ödet har lika mycket att säga till om. Någon form av kraftmätning, eller varför inte en frågesport? Hästkunskap i vår tid, där hade jag ägt ut honom! Micke hade fått ta kraftmomentet.

Hatar ödet.

Hejdå

Skulle ju posta lite bilder innan jag ger mig ut i solen här i Norrköping.
Dom är plockade från olika tillfällen den senaste tiden. Free style!



Nu ringde dom om lägeneheten! Fast bara för att berätta att dom ännu inte bestämt sig. Dom ska ringa igen i eftermiddag. Puh! Svettigt race det här.

Dom med lägenheten har fortfarande inte ringt. Fan. Känner på mig att vi inte kommer få den. Har bestämt mig för att göra sammanställningen av vår lägenhetsjakt här i bloggen först när vi fått en lägenhet. Klockan är 14. Dagen är inte slut än, ännu finns det hopp. Ring då! Det är den första lägenheten jag känner "Jaaa!" inför.

Vi såg klart serien Tusenbröder i natt. Svensk dramaserie från 2003 som är så jävla spänande. När vi såg sista delen i natt och jag visste att det bara var en timme kvar till slutet visste jag inte riktigt vad jag skulle ta mig till. Kändes hemskt att denna underbara serie bara skulle ha en enda timme kvar i livet. Hur skulle allt hinna sägas? Skulle den enorma röra som dittills skapats hinna redas ut under bara en timme? Kändes dessutom sorligt att veta att den snart var slut.
Den är ju jävligt spännande. Denna serie som hållt oss vakna så många nätter som man bara måste ha ett till avsnitt av, hela tiden. Den perfketa drogen. Hur som helst tyckte jag slutet matchade resten av serien, och jag kände mig nöjd när sluttexterna rullar förbi. Fan vilket mästerverk. Jag hoppas Erik Lejonborg som stått för regin kommer ut med något mer snart.

Är hos M i Norrköping. Han sitter och spelar in en ny låt och jag funderar på att gå och träna.
Fick frukost på sängen i morse, hur fint är inte det? Chokladyoghurt och skinkmackor. M är bäst.

Det verkar vara sol ute. Inte lätt att se när persiennerna är neddragna. Men här inne känns det som att solen skiner ute.
Har en "wake up slowly"-morgon idag. Väntar med spänning på svar om en lägenhet.

Kram

Bra dag. Eller jag tyckte inte det medan den pågick, men direkt den tog slut så kändes det inte som att den förtjänade något lägre betyg än  just "bra". Dagen börjar klockan 9 och slutar 17. Sen börjar icke-dagen, dvs resten. Innan det är det också icke-dag.

Okej på praktiken idag. Inte så många sysslor man direkt kan "ta" på, utan mest fixelifix genom att ringa, kolla,maila, fundera och prata. Jag sökte i och för sig igenom några rekvisitalådor på jakt efter ett försvunnet brev till rekvisitan, men fick återvända till redaktionen tomhänt. H och J måste ha slängt det, eller gömt det alldeles för bra, det säger dom själva.
Annars ganska trevligt liksom. Fick ett smultron av H och J. Det enda som fanns kvar i buskarna på terassen. Snällt. Jag tyckte jag förtjänade det, så mycket som jag varit själv idag.

Blev uppringd av en tjej på Meter idag. Jag blev erbjuden en lite extrapraktik hos dom under fyra tillfällen för programmet Singing Bee. Jag tänkte först att hon kanske vill ha med mig i programmet, haha. Hade ju inte varit så smickrande.
Men så var det icket som tur var! Jag kommer vara deras pressfotograf samt assistera en kran-fotograf. Många fotouppdrag helt plötsligt, ska bli spännande.

Har även haft kontakt med Grandios Television. Ska vara lite hos dom också under olika uppdrag.
Pratade idag med F som berättade att dom kommer göra ett OB-jobb på en musikkonsert någon gång i höst. Vet inte än vad det rör sig om, bara att det är en trekameraproduktion där dom tänkt att jag ska ha en kamera. Låter inte heller så ointressant alls!

Snart kommer berättelsen som lägenhetsjakten.

Men nu måste jag handla!

Imorgon åker jag till Norrköping och pussar Mikael.

På redaktionen.
Vi börjar filma på måndag. Jag lärde mig kameran igår. Nu börjar man känna att man verkligen lärt sig något på GTV. Det är svårt att få perspektiv på kunskaperna när man är mitt i utbildningen, men nu när man kommit därifrån omsätter man det man lärt sig på ett helt annat sätt. Allt kändes så självklart när jag satte mig ned med kameran. Förstod vad alla knappar gjorde, vad syncro scan gör, vad slutartiden bör stå på osv. Kul! Det kändes som att kameran var en kär gammal vän men inte sett röken av på några månader. Vi pratade samma språk, fast vi aldrig träffat varandra förut.
Det ska bli kul att fota, fast såklart lite nervöst.

Nu ska jag ned till rekvisitan och leta rätt på lite saker.

Har förresten lyckats hitta en skum bil att använda till en inspelning. Tror den kan passa perfekt. En gammal Renault 5 som är cabbad. Cabbfunktionen är ett hemmbygge, och bilen ska tydligen se rätt lustig ut. Länge leve massutskick på mail, alltid får man napp någonstans!

Berättar om lägenhetssituationen snart! Den är rätt underhållande.

Hej

Hemkommen från semester i fjällen. Destinationen var Kebnekaise. Ett stort fuck-you-finger till alla chartersemestrar där tjocka, insmorda tyskar ålar runt på sandstränder vid Medelhavet. Tyskarna hade förvisso hittat till fjällen även dom, men där i ett helt annat sammanhang.

Fjällen är vackert. Storslagen natur i kombination med ett enkelt sätt att leva gör att man får nya perspektiv på saker och ting. Allt som känns viktigt i den normala storstadsvardagen blir plötsligt avlägset och vagt. Pengar, karriär och materiella ting hamnar långt ned på listan över essentiella ting i livet. Jag behöver ingenting. Jag minns inte hur en räkning ser ut ,och att jag inte har någon lägenhet i Stockholm gör mig inget, trots att jag flyttar dit om en vecka.
Några oumbärliga plagg samt mat och lite fjällsmart utrustning så har jag allt.

Och vi tog oss till toppen av Sveriges högsta punkt. 2117 m högt, med reservation för vissa ändringar. Toppen består av glaciär, vilket innebär att höjden kan variera lite.
Här kommer lite bilder:


Termos med varma koppen räddar liv.


Micke har kollat ut ett bra vadställe


Papporna tar en välförtjänt paus.


Sten, sten, sten. Hade ingen aning om att fjäll består av så mycket lös sten.
Så här såg vägen ut upp till Kebnekaise. Fyra timmar kvar till toppen. Vi har vandrat i tre timmar redan.


Snart på toppen. Dramatiska väderomslag. På fem minuter går det från sommar till vinter.

Fler bilder kommer snart! Datorn krånglar.

Brb.