WHERE MY BLUE BIRD FLIES

Död, pånyttfödd, utkastad, inlovad, mitt emellan och inuti. Jag har avklarat min sista dag på vikariatet, men det verkar båda gott för ytterligare pass på 24 Norrbotten. Nästan fem månader heltid och snart börjar lasmonstret antingen jaga eller rädda mig. Jag känner mig inte orolig för min tomma almanacka, trots att jag kanske borde. Något har hänt och jag känner att Johanna börjar vara Johanna igen. Glad och kreativ, hoppfull och ibland lite naiv. Och absolut helt jäkla okej. Tankarna har krupit lite närmare kroppen och hjärtat lite längre in bröstet. Skön känsla som jag inte kan märka med någon "Made in..."-etikett, men ändå. För stunden behöver man inte veta så mycket mer!

Idag är min hjälte Bob Hansson, den enda estradpoet man behöver:


"Man vill inte bli en passionernas perfetktionist som blir besviken på sig själv så fort man inte är glad, som vill spola ner sig själv i en toalettstol så fort man börjar tvivla eller känna sig tråkig. Man får vara tråkig.
Det handlar om att ta ansvar för sin kompetens. Att ge av det man är bra på att ge. Ge det man själv behöver. Som oftast är någon slags kärlek. Busscahufören med sin busschauförkärlek, skattehandläggaren men sin skattehandläggarkärlek och veganen med sin vegankärlek."

Vilken härlig morgon. Solen skiner och HA är under den norrbottniska medialuppen. Gula träd ute och man får skrapa rutor! Fy fan.

Idag har jag:

- Tränat innan jobbet
- Haft ont i nacken
- Fått ett telefonsamtal av den metafysiska Dima
- Haft en soft dag på jobbet
- Blivit erbjuden att spela på Olivers after work. Tackade nej, inga förberedelser, ingen gitarr samt ingen gitarrspelare.
- Kommit på att jag ska se mig omkring efter någon som vill lira lite musik. JAG MÅSTE!
- Dissat vindrickning i Mattes kvart

Imorgon blir det:

- Jobb mellan 10 och 18
- Kanske en fika med A så han får berätta om sin magiska resa

Ingen plan för kvällen ännu! Ibland älskar jag att inte ha nån plan.

Sysslolös på redaktionen. Har planerat in ett jobb till slutet av oktober, men nu är det september och jag vill ha en skottlossning!

Dagens svordom från kollegan bakom hurtsen: Penis.

Godmorgon. Har varit och besiktat bilen. Gick bra, inga större skavanker. Äter ostmacka med gurka nu. Alice tigger gurka och Poppe ost. Jag är omgiven av dårar.

Varsågod. Har precis lärt mig ladda in bilder från mobilen. Här kommer en del av mitt liv i bilder av skruttkvalla.


VINTER. Jojjan och Jojjan goes techno i Västberga.



VÅR. Bleka vinternäsor i härlig vårsol.



MAJ. Tidiga morgnar för att skjuta time laps på soluppgång till longboardfilmen.




JUNI. Inspelning på Klarälven, Värmland. Jag ljudar.



JULI. Beach party i Gransjö. Lollan och Jojjan goes Hawaiitema.



AUGUSTI. Äta Poppe med sked? Nä, Poppe smakar på min mat, ris och kyckling.



SEPTEMBER. Alice vill beställa.



SEPTEMBER. Skön stil.



HELGEN. Feta ljusriggar på ljudjobbet i Stockholm.



Hejdå.

Woho. Fjorton läsare idag. Otroligt. Vilka är ni? Känner jag ens fjorton personer? Vet nog ca fem, men resten då?
I helgen har jag varit i Stockholm. Jobbat som ljud på en kortfilm med amerikanska skådisar. Det var kul, men satans långa nätters inspelning. Har träningsvärk som en örn i armarna efter att ha bommat ljud. Många vida bilder innebär lång bom och tungt som fan. Men I made it och har nog bättrat på armmusklerna rejält dessa två dagar. Annars har dom fanimej sett rätt klena ut senaste tiden. Måste börja biffa mig!

Har bokat resan! Klart och betart som Schteffe Norell schku ha schagt. 4 januari lyfter planet från Stockholm mot Indien och Bombay som blir första anhalten. Sen blir det Goa, södra Indien, Bali och kanske lite Thailand eller nåt annat trevligt hak i asien. Känns som att jag är väl värd en rejäl resa nu. Livet har varit lite helvette senaste, plus att jag snackat om att åka ut och resa ordentligt läääänge nu. Så nu får det tusan bli av. Det som skulle få mig att avboka är väl typ ett supergöttigt jobb i vår. Men då ska det vara sjukt bra!

Nu natt.

Gjorde ett rätt fint jobb igår. Kolla på 24norrbotten.se
Välj "Tisdag" i kalendern och titta på inslaget om löjfiske. Fick några fina bilder trots att man sällan har tid att fundera över var man riktar kameran när man jobbar nyheter. Men ibland smäller det till!

Ciao

Okej. Är nu kanske på väg till Stockholm för tre dagars nattjobb. Får se om det går i lås, annars blir det hääärliga kalla L-TOWN hela veckan lång!

Är slut i kroppen efter Fridas mördar-corepass.

Idag har jag fått ett extra huvud. Slog huvudet i en kärra i stallet, och sen snurrade det utav helvete och jag satt på backen och ojade mig. Kaos utbröt, mamma och Empenius yrade runt mig som höns utan att komma fram till någon riktigt bra idé om hur man kunde hjälpa mig.

M: Emelie, hämta en tuss med vatten på!
J:  Men vad faaan, jag måste ha något kallt, ingen jävla tuss!
E: Men kom Johanna, vi går in och sköljer med kallt vatten!
M: Ta en kall sten!
J:  Jag tror jag fick hjärnskakning!
M: Men Emelie, hämta en blöt svamp från smörjrummet!
J:  Alltså jag kommer få världens bula!
M: Men håll bara handen på!
J:  Hämta en burk från kylen!
M: Vi kan inte hämta hit mat från kylen!
E:  Där finns inga burkar, bara personalens matlådor!
J: Men ta nåt från frysen!
M: Det finns ingen frys!
J:  Men va faaan, ta bara nåt!

Slutade med att ingen gjorde någonting. Jag reste mig upp och vinglade iväg mot toan där jag sköljde bulfan under kallt vatten tills skallen domnade. Ser okej ut nu. Men man anar någon typ av yttre våld.

En lätt episk helg har förflutit. Jag har fått definierat för mig innebörden av vissa adjektiv (gissa vilket!), och även om livet varit konstigt på senaste börjar man se världen med nya ögon. Allt går lite upp och ned,  med det är ju ändå så här att vilken JÄVLA vacker värld man lever i ändå!

Det råkade bli en totalt omoralisk tvådagarshelg detta. Kroppen ropar efter en rejäl detox, men samtidigt är den hyfsat resonlig och säger "if you're happy I'm happy!". Vi har dock inte bara varit ostädade. Vill även tillägga att jag, Ellen, Ida och Empe Empenius snart har våra namn i historieböckerna efter att över en flaska vin ha tänkt ut en superkonstruktion till ett revolutionerande redskap. I IKEA-katalogen kommer den förmodligen heta typ BENNY Bändaren. Ingenjörskonst på hög nivå.

...inträffade igår mina vänner. Jag tvättade håret med det mytomspunna Dubbel-Dusch. Alla förväntningar infriades. Exakt lika förjävligt som man tänkte sig. Håret blev till ett sorgset parti sjögräs utan antydan till vare sig vilja eller liv.
Luktade dessutom man. Men idag har jag rustat familjen med riktigt kvinnoschampo!

Najs gårdag!

VECKANS DO:
Boka resan? Tre månaders verklighetsflykt till Indien och andra sköna asiatiska hoods. Vad väntar jag på? Emelie har redan bytt världstid på telefonen till Indisk.

VECKANS MAT:
Sushi på Kodjis.

VECKANS GLÄDJE:
Jag lever, det är sjukt fint väder

VECKANS SUBSTITUT:
Två solkrämstuber (SPF 12+25) som hantlar.

VECKANS BOKTIPS:
Sagan om snubben som gjorde slut på telefon i fyllan och bad om ursäkt på Facebook.

VECKANS MUSIK:
Florence + The Machine

VECKANS WIERD:
Får bli förra veckans lördag. På flera sätt.

VECKANS TÄTAST FÖREKOMMANDE TANKE:
Jahapp. Fy fan.

VECKANS SNUSK:
Alice som knaprar bajs och hästhovar i stallet.

VECKANS ORDSPRÅK:
Könet bedrar.

VECKANS HA-PÅ-HJÄRNAN:
Ull i min soffa-låten

VECKANS KVINNOR:
Frida Klarker och massagekvinnan på jobbet.

Kväll på redaktionen. Ett falafelmål senare sitter jag fortfarande här och knåpar. Lite mer än vanligt att göra idag. Åsiktsklubben stoppade traditionsenligt nyhetsflödet under en timme för att titta på lite Idol. Jag möblerade fram ett trevligt bord och någon slags fotölj att följa kalaset ifrån. Sen flyttar man tillbaka möblemanget till sin rätta plats så inte morgonredaktionen får dricka kaffe på golvet. Men imorgon vid åttasnåret kommer jag dra hit allt igen. Skönt avbrott från verkligheten. Jag tror nästan jag föredrar att jobba kväll här.

Alla tecken säger åk åk åk! Och nu ringde fru Klarker med spännande planer på tråden. Hoppas hoppas hoppas.

Hösten är här. Hur vet man det? Jo, Idol-cirkusen har dragit igång. Nu kommer jag bänka mig framför tv:n ibland. Annars vet jag ju knappt vad en tv är.

Det är ju sommar ute! Har varit ute och gått med Alice och även hunnit med en sväng till stallet. Alice var odräglig och åt mest bara bajs. Jag däremot ska trycka i mig en låda a lá Köksverket nu innan jobbet börjar.

Musik:

Florence + The Machine

Haha. Skrattar åt Alice som sitter på toastolslocket och tittar på när man borstar tänderna.
Även om hon bara är en hund är hon fasen till stor nytta när man känner sig ensam.

Middag mitt i kvällspasset. Sol och vackert som fan ute, vad passar då bättre än:

Dum av dig - Daniel Adams Ray

Trött man blir på äckliga gamla gubbar som under en intervju på tio minuter försöker teleportera sig tillbaka i tiden och rädda dronterna från utrotning. Nä men skämt och sido, gubbsjuka är fan värre än alla världens sjukdomar tillsammans. Blä. Ska aldrig bli gubbe.

Far åt helvete vad lågt. Leran på världens djupaste botten skrattar.

Men solen skiner ute, och jag tror den gör det för mig.

Om lördagskvällen kan jag bara säga; Haha!

Du fick det verkligen att smälta in, så pass bra att det nu stelnat och aldrig kommer ändra form.

Tack mina fina kvinnor för en toppenkväll igår! Det blev en superdupergod kycklingpaj som Miau hade bakat, och vi var fem hungriga gamar som hamstrade i oss den med sallad och oliver. Frida, Mia, Malin, jag och Ida. Sen blev det nostalgilåtar och knäppa kort, men mitt i allt dog ljudet på tv:n som vi spelade upp musik från. Antiklimax. Fem ingenjörer langade fjärrkontrollen mellan varandra under kackel om vilken knapp man kunde trycka på. Slutade med att tvn slocknade och vägrade vara med. Drog igång lilla laptopen, men den funkade en sekund, sen slutade strömkabeln ha kontakt. Satt där i tystnadens efterdyningar från stojet innan. Men en stund senare var nån gud barmhärtig och gjorde så tv:n funkade igen. Festen fortsatte och sen blev det All Star, dekadens, dekadens!

Bortsett från vissa incidenter var det en bra dag i allmänhet igår. Tog mig upp i tid, långfika med A på ett fik där dom hade en uppsjö av glutenfria bakverk. Sen en sväng på stan och så vidare till stallet. Sen brudfest hos Mia och en rolig kväll. Done.


Dagens ordspråk blir utan tvekan: Kokosnötter hör hemma i palmerna.

Är den låt som rullar just nu. Ikväll blir det tjejmiddag, så nu måste jag bestämma mig för en outfit. Alla kläder ligger huller om buller i en stor misärhög, och jag har ingen aning om vad det blir, känns lite som att jag alltid kör samma. Kanske tar nåt helt otippat idag, typ ridkläder?

Over the rainbow - Israel Kamakawiwo'ole

Försöker bli klar med den där jävla bildbehandlingskursen som hänger över mitt huvud som en stor fet bajskorv. Kommer antagligen lämna in sista uppgiften när matchuret i oktober visar en minut till deadline.

Skisser för sommaren. Om och om igen. Jag väntar mig ingenting. Jag är minst tre personer samtidigt. En som undrar, en som förstår alltihop och en som är på väg. Århundradets personlighetsklyvning, och jag längtar efter en helhet.

Jag skrattar rätt mycket nu. Mer än på länge. Känns underbart och konstigt på samma gång.

På lördag blir det middag och brudfest med dom här katterna! Samt en till.



Mia står för mat och husrum denna gång, ska bli trevligt.

Nu är jag mätt som en säl efter en smarrig kebabtallrik från Bergviksgrillen. Ska in i bastun och
bröla lite finska svordomar och köra en hårinpackning. Kanske bättre på min röda ton i håret med hjälp av Emelies boll. Hon menar att jag är Ove Sundberg, ni vet snålfan i Solsidan. Jag lånar och lånar av henne. Vandrar in i hennes rum som om det vore en butik och gräver mellan hyllorna. Sen när hon ska kontringslåna för samma värde eller högre så blir jag tydligen Ove.

J: Njaa, inte den där, den ska jag nog ha ikväll.
E: Hm, men då kanske jag tar den här tröjan?
J: Nja nä den ska jag nog också ha.
E: Men du kan ju inte ha båda samtidigt?
J: Jo men alltså jag måste ha lite alternativ.
E: Aha...men vad kan jag ta då?
J: Men duu! Ta den här (Plockar fram något plagg jag inte gillar själv). Den är ju skitfin, och du som passar så bra i beige! Gud vad jag önskar själv att jag kunde ha den färgen, det är så synd.

Emelie går på lögnen, och vandrar nöjd iväg med plagget. Jag fnissar belåtet i kulisserna, och så är scenen slut!

Hej så länge!