WHERE MY BLUE BIRD FLIES

Gäsprikland.

Jobbat kväll. Allt var försenat när jag kom in, så var inte hemma förren 03.30.
Två enheter fria limpan rakt in i rosten, och sen är jag redo för snarken. Hoppas jag tar mig upp imorgon. Ingen speciell tid sådär, är ju ledig, men gärna inte när folk slutar jobbet. Typ.
Har monterat upp mörkläggningsgardiner i sovrummet, som annars är kritvitt och ljust som en psykcell. Svinsvårt att vakna. Sover jättebra, men att återvända till verkliga världen tar typ tre gånger så länge i ett mörkt rum. Alltid när jag vaknar tror jag klockan är jättetidigt och så tänker jag "Jaha, det blev fult väder idag". Så tittar man bakom gardinerna och så är det solsken och klockan 12 på dagen.

Konstigt.

Godnatt!

Den 6 oktober kommer min far away babe.
Jag vill åka till Kolmården. Undrar om djuren har gått i ide eller om det fortfarande är öppet.
Minns att jag klappade en giraff där när jag var liten.

Klockan är snart två. På natten alltså. Har jobbat kväll på Titan, och nu tänkte jag snubbla till sängen.
Har sjukt ont i fingrarna av allt spelande på min nya gitarr. Men fan, nu har jag några riktigt grymma hits på gång.

Herrå

Tjaba tjena hallå!

Här går det bra. Har börjat jobba på Titan Television. Jobbar just nu med nästkommande säsong av programmet
Ung&Bortskämd, för SVT. Vi går upp i rutan i januari 2012, och just nu spelas det in för fullt. Hela redaktionen har häcken full, och jag klipper så fingrarna ryker. Det är rätt stressigt, men fantastiskt roligt so far.
Om någon funderar över hur det är att jobba med bra tv så vill jag bara meddela att det är så förbannat kul så man inte vet var man ska ta vägen. Det är värt ovissheten och den oregelbundna vardagen när man flera gånger per dag får skratta så man gråter och hela tiden ta del av en massa härliga människor.

Det var en liten summering över min glädjemålade vardag. Hurra.
Och annars då? Jo, sitter här i läggan på Mariatorget och har just tryckt i mig ett parti av min mästerliga korvstroganoff. Fattar inte hur bra man egentligen kan vara på den rätten. Fy fan.

Hör att torktumlaren bullrar i källaren. Borde vara klart, så jag ska springa ned och fortsätta dagens mission som piga i mitt eget hushåll.

Imorgon är det måndag, och jag ledig. Ska träna, städa och måla. Å just ja, gå till musikaffären och få gitarren justerad.

Tjililulu!

J

Då var man i Sverige igen. Inget större fel i det, men efter ytterligare en vecka i södra Frankrike står det uppenbart hur gött dom har det där nere. Min romantiserade bild av Frankrike stämmer helt överrens med verkligheten. Vin, ost, värme, vänliga människor och allt som hör därtill. Vet inte det behövs så mycket mer?

Denna gången flög jag till Nice, som ligger ca 2 timmar från Cadenet. Helt ok ändå. Hittar man en flygbiljett för 312 kr från Arlanda till södra Frankrike kan jag gott tänka mig att tillbringa några svettiga timmar ihopskrynklad mellan sätena på en buss för att ta mig dit jag ska.

På bussen fick jag två nya vänner. Anna och Moa från Uppsala. Dom skulle plugga på skolan i Aix en provence som jag också funderat på att söka till. Coolt. Det var två sköna bruttor som spelar musik och tycker att det sköna livet verkar finnas i Frankrike. Givetvis hade vi gemensamma bekanta i Uppsala. Stora lilla värld.

Hängde i Cadenet i några dagar. Drog på Loumarin-dagarna, träffade JP och hans kvinna Charlotte, firade P:s födelsedag, drack champagne, blev kindpussad av en av Frankrikes största elektromusiker Lourent Garnier samt vann en gul boll efter att ha träffat ett stort antal ballonger med luftgevär.

Sen blev det spotanresa till Italien. Imperia ligger 4 timmar från Cadenet, beläget vid Italiens sydkust. Supergulligt ställe med fantastisk mat, glass som förslår och vyer som ger dig hjärtstillestånd. Crash boom bang.

Hann med ett besök hos mormor Merlin också, som var en fantastisk liten dam stationerad i Nice innerstad. Här bjöds det på klassisk fransk lunch av kött, potatis, vin och ost, och Annais man Loui berättade små anekdoter om P:s första åk i snowboardbacken i de franska Alperna.

Innan jag åkte till flygplatsen i lördags tog vi oss in till Aix för att möta upp mina svenska vänner. Dom hade installerat sig fint i lägenheten mitt på Cours Mirabeau. Drack öl med persika på ett litet hak, snackade om hur retarderad man känner sig när man inte kan uttrycka sig som man vill på ett nytt språk, och sen var det dags att dra.

Lika tråkigt som vanligt att lämna paradiset, men med leendet ingraverat på läpparna. Jag älskar det här utbytet. Berikande ändå in i märgen, och jag kan inte minnas sist min kropp under så lång tid burit runt på verklig harmoni. Inner peace. Hela 2011 är ett segertåg. Ett blink i ögonvrån. Ett solsken på min parad.



Paul fyllde år, födelsedagslunch med familjen Merlin.


P 1 år.


Italien!





Aix en provence, Frankrike


Moa och Anna!