WHERE MY BLUE BIRD FLIES

Varit och sett Avatar på bio med Micke, Frida och Viktor.
Bra film, bästa på länge! Blir lite blödig och tycker att man borde tänka mer på alla djur och träd och inte vara så jävla mycket människa hela tiden. Det värsta är att den bild filmen ger av oss människor är allt för sann och hemsk.

Åt lite tjockismaxmat innan. Imorrn är sista dagen jobb innan nyår. Vet fortfarande inte riktigt vad vi ska göra på nyår. Lite olika bud, men inget som tagit en med storm kanske.

Nu blir det spikmattan en stund.

Blev ingen bio ikväll. Frida blev krasslig, så vi kör på tisdag istället!
Imorrn ska jag jobba, köpa en dator och gå på julrean.

Nu, snarken!

Uppdaterar på Fridas order. Frida btw, hon är min gamla vän som jag hängde sjukt mycket med back in the days!
Alltså vi gjorde galet mycket ihop förut, typ hängde i stallet, gick på Björx-discon, lyssnade på Jumper och svansade runt på olika äventyr i de stora norrländska skogarna. Här om veckan tog vi tjuren vid hornen och bestämde oss för att återuppta vår gamla vänskap som låg latent och grodde i sin ensamhet. Resultatet blev julbak hos Frida. Vi bakade vita kardemummatyfflar som blev amazing goda, smarrig ischoklad med apelsinsmak samt en sjukt tragisk hallonkola som var från helvetet. Den blev sämst och vi dödförklarade den senare samma kväll under stillsamma former. Frida tog avsked av kolan genom att slicka hånfullt på formen medan jag nöjde mig med att be en tyst bön om att den aldrig skulle återvända.

Jag snor lite bilder från Fridas blogg:


Jos och Virus ska baka


Gulliga tryfflar i en gullig burk. Vad mer kan man kräva?


Känner att jag ligger efter med bloggandet när jag får återberätta vad som hänt för en vecka sedan. Skämmes! Jag skyller på den mänskliga faktorn. Återkommer snart med fler smaskiga news från ett snöigt Luleå.

Ikväll blir det Avatar på bio. Kvällens huvudpersoner är jag, Micke, Frida och hennes snubbe Viktor.


Ja hej

Julen är här men har samtidigt passerat. Gick upp omänskligt tidigt (06.00) för att ha stalljour på Luleå Ridklubb.
För de oinvigda kan jag avslöja att det innebär att man mockar bajs, matar hästar, släpar hästar till och från hagar, sopar stallet, städar, matar lite till, släpar lite till för att 7 timmar senare åka hem som ett hästluktande lik. Många människor frågar sig hur vi hästägare på fullaste allvar helt frivilligt kan förstöra våra liv på det här viset. Det gör man inte. Okej, kanske lite när man har oturen att få jouren på självaste julafton. Men i övrigt är det rätt mysigt och opretantiöst att gå runt i slackiga kläder bland massa hästar som älskar en lika mycket oavsett hur tärd man än ser ut, på ett ställe där alla dessutom kör ungefär samma dresscode. Well, red ut i nysnön sen, hästen var galen och lycklig och vi brände på rätt bra så snön yrde och ögonen tårades.

Det blev två julaftonar/julaftnar för mig och Emelie, en hos pappa och en hos mamma.
Betyder det dubbelt så mycket julklappar, undrar säkert ni som inte har skilda föräldrar.
Jag vet inte, fråga inte så mycket, men jag tror fan det. Fick i alla fall en massa bra pinaler från både hållen.

Typ :
Pengar
Ny morgonrock,
Ny klänning (la petite robe noir ohlala!)
Miss Dior Cherie Body Lotion
Godluktande duschgrejer --> Vill äta
Grymma sockar (ja, sockar kan vara grymma, alltså inte elaka)
Biocheck
Trevliga böcker att götta ner sig i
Gosiga sängkläder

med lite mera.

Nu blir det bilder:


Risala Malta är en god fälla



Sista minuten julklappsinslagning




Empe kan hantverket



Weho



Jonas(Ankis son) var tomte hos pappa och Anki



Nobelpriset delas ut


Gran (hos Micke)



Alice firade jul med Apan



Hello



Min söta kusin Maria var tomte hos mamma och Per



Poppe fattade inte att det var jul



Men han var världens sötaste julundulat ändå. Kära flygfä.


Imorgon kommer min andra favoritundulat, Micke. Han har firat jul i Happis med la family de la Juntti.
Han är gulli!




Copy paste!

Johanna

Hos finaste M i Haparanda. Happy!

Fan vad bra det vore om man kunde ringa till tex nycklar, kamera, snusdosor osv.

Hemma. Ingen utgång ikväll. Lyckad kväll igår räcker för hela helgen. Bakisfikade med syrran och Diana en lååång stund på Roasters tidigare idag. Jobbat julbord på Köksverket ikväll. Redan less på julmat. Det var LLT som käkade. En chaufför sa att jag var vacker, det var så kul för när han sa det var jag på väg därifrån och hade min stora, fula dunjacka knäppt upp till halsen, en mössa med sågspån på neddragen till ögonen och såg allmänt tärd och sliten ut. Haha. Det är rätt kul att få såna komplimanger när man tycker att man minst förtjänar dom.

Nu ska jag basta. Imorgon blir det stallet, och på måndag ska jag på stan och kolla efter en ny parfym. Måste bredda mitt sortiment. Ska även jobba mån, tis tror jag. Sen är det nästan jul. Mys!

Hemma! -20 grader.  Woho!

För att glömma bort kylan tittar jag på lite bilder från i somras:


Alice är ute och ror



Micke, jag och Empe glassar på Tjuvholmssundet

 

Jag och Micke kollar på något. Än idag vet vi inte vad.




Vi åkte på  Skärgårdstrip i Nynäshamn. Empe, pappa, jag och
skalbaggen.



Skalbaggen socialiserar.

Poppe äter blåbärspaj

Varit och lunchat på India Lord. För lite salt i maten och iskallt i restaurangen, men annars gott.
Åker hem til L-Town ikväll, men skulle vilja gymma innan. Har bara hunnit gymma en gång den här veckan, och det var i förrgår. Jag tror förresten att det spökar på gymmet. När jag låg på en matta och gjorde några övningar var det en pilatesboll som hela tiden rullade fram till mig. Det var lite läskigt, för det var ingen annan i närheten, och varje gång jag knuffade iväg den kom den tillbaka efter en stund. Jag inspekterade golvets lutning för att se om det eventuellt kunde vara den som orsakade bollens initiativförmåga, men insåg att den verkade helt normal. Slutsatsen av detta är att den blå pilatesbollen en trappa ned på Nautilus Regeringsgatan förblir en gåta för de stora tänkarna.

Det är med stolthet i fingerspetsarna jag skriver ett stort GRATTIS till min syster Ted Borg som kommit ett steg närmare drömmen om en framtid som historieforskare och egyptolog. MVG på historieprovet var ju sjukt bra!


För övrigt kan jag rapportera om snökaos i mitt Stockholm. Människor flyr i panik, fåglar navigerar fel och SL har låtit montera medar på tunnelbanetågen. Senast idag sågs en grupp tomtenissar höga på rökheroin sätta eld på sig själva i ren protest mot de allt större snöflingor som väntas falla de närmsta dagarna. Vägverkets krisgrupp har låtit sätta upp små samlingsplatser runt om i stan där ur-stockholmarna får lära sig byta till vinterdäck för att kunna ta sig här ifrån. Men trycket är stort och allmänheten retas av att kändisar och politiker tränger sig före i kön. Jag fick tidigare idag bevittna en kaotisk demonstation där vanligt folk samlats för att visa sitt missnöje över att Reinfeldt fått gå om hela kön för att byta till vinterdäck på sin Bobby Car. Jag försökte nå Reinfeldt för några kommentarer på detta, men allt jag hann se av honom var kavajslaget som fladdrade i vinden när han i säkert 120 knyck blåste över Centralbron, hopkurad på den röda lilla bilen på väg mot en annan stad, kanske ett annat land. Konspirationsteoretikerna menar att hela väderomslaget är en myndighetskonstruktion för att hålla nere befolkningstillväxten, medan media rapporterar att detta kan komma att bli den största folkomflyttningen i modern svensk historia.

Jag återkommer med nya rapporter efter niofikat. Ska på toa också. Ni vet reportrar går också på toa, men det trodde ni väl inte, ha! Kungen och drottningen med.

 

So long

 

Snart ska the fit family Söderström-Juntti och träna!
Men först måste jag vara med på en liten foto-session i Mickes regi.

Sitter och jobbar. Research efter skådespelare till lite projekt som ska göras här i huset.
Lite trött. Vill träna. Och baka en kaka som vanligt. Eller en smulpaj. Med äpple och kokos.
Mums.

Älskar att 75% av alla som sitter här på Grandios dagligen är Norrlännigar. Det blir mycket "jo" och "tjoo" på inandning.

Man känner sig hemma!

Mörker.
Åker hem snart. Ska bli skönt. Ska ta alla mina saker, flytta in bland hästarna i stallet och komma ut därifrån efter nyår. Isolera mig från allt och omge mig av individer som ger mig lite kraft. Äta ris ala malta, skriva texter om alla förvirrande ting i världen och kanske hitta på någon ny låt. Lobotomera bort hjärnan och bara vara en liten tomte i ett fint vinterlandskap. Bort från stämningsförvirran, halsgropsdemoner, framtidsfunderingar och facebook-verkligheter.

Jag vet inte var jag ska men det finns nog sätt att ta sig dit.

Gäsp. Svårt att ta sig upp i morse.
Sover dåligt om nätterna nu. Drömmer skumma marrömmar hela tiden om att jag blir skjuten eller jagad. Och nej mamma och pappa, jag tittar inte på konstiga serier eller filmer innan jag går och lägger mig. Gör faktiskt inte det. Brukar nöja mig med att bläddra lite i någon bok och sen sova. Observera ordet bläddra, alltså inte läsa.
Min favoritblädderbok just nu är en jättestor fotobok som heter Landscapes of Sweden. Tjusiga glaciärer, vidsträckta åkrar under dimma och mystiska skogar där någon älg tittar fram bakom snåren. Fantastiskt.


Tänker tillbaka på fjällen, så jag passar på att posta bilder från i somras:

Paus vid vattenfall

 

Fjällen tar på krafterna

 

Utsikt från Kebne, glaciär rakt nedanför

 

En sista vy av Kebne innan vi fortatte vår vandring hemåt.

 

 

Moroten är död. Med ett par platshandskar och lite kemikalier var det dådet en lätt match.
Ersättaren är en gammal och välbeprövad kandidat.



Back to brown. I bakgrunden lurar dagens meny;
korv, potatis och gröna ärtor. Fancy family.



Nu ska jag baka en kaka.

Det finns inte många ljuspunkter med tvprogrammet Förkväll. Jag behöver bara två fingrar för att räkna dom, medan jag skulle behöva två extra händer för att räkna upp allt som är dåligt. Pust, jag får andnöd.

Tre vuxna fjortiskvinnor sitter i en soffa och flinar, ställer dåliga frågor till bra gäster och är så där stereotypt girly så man bara vill spy upp en liten hårboll och skicka den i ett brev till deras studio mitt under sändning.

Och vad gör tanten där? Jo, det ska jag berätta. Tar ned fenomenet programlederi till lägsta nivå under noll.
Gnällig ton, frisyr inspirerad av en piassavakvast blandat med igelkotte, förmåga att avbryta gäster på fel ställe, oförmåga att dölja att hon egentligen bara tänker på nästa fråga, hummar under tiden gästen pratar "Mm, a, ja, mhm, ja, hm, mm, mm", manusbunden, hemsk sminkning bla bla bla you name it.
Jag får panik.

För balansen, som iof inte existerar i det här fallet, ska jag även nämna ljuspunkterna som jag tidigare räknade till två. Nu kommer jag faktiskt bara på en, och det är matlagningsdelen med tips.

Och nu ändrade jag mig lite. Gästutbusdet är faktiskt berg-och dalbana. Höga toppar, djupa dalar. Och allt däremellan. Ingen jämn och skön Skavlan-nivå direkt.

Har precis börjat på min nya praktikplats Grandios Television. Det innebär i sin tur även att jag lämnat UR, som varit mitt läger de senaste tre månaderna. Min bas, min vildmark där jag jag kämpat, vandrat, sovit, ätit, klättrat, eldat och jagat för min egen överlevnad. Och överlevt har jag, men det handlar nog inte om att överleva har jag insett, utan om att leva. Lärorikt har det varit, men jag hoppas att det ger mig ett riktigt jävla knytnävsslag i rätt riktitning så jag får ett jobb också. Så snälla tomten var nu lite schysst för en gångs skull, och nu menar jag inte mamma som klär ut sig till tomte och delar ut allmosor eller pappa som går och köper tidningen kring sju på julafton, utan den där riktiga jävla supertomten man aldrig lyckats se, som är chef över alla andra tomtar och gud över alla snälla gärningar och fina gåvor och bestämmer vem som varit snäll eller dum. Eller blandar jag ihop tomten med gud nu?

Jag har dock inte ätit spenat i år. Men gröna ärtor i kvadrat, om det räknas.

Nya praktikplatsen verkar jättebra bra men det är fortfarande för tidigt att uttala sig på riktigt.

Återkommer.

Tack för helgen, Micke, Mickes mamma och Mickes pappa. Vi snurrade runt och gjorde trevliga saker i Stockholm.



Mickes mamma Karin och jag provsmakar marmelader.
Foto: M



Glöggpaus på marknaden i Gamla stan, mmm!
Foto: M



Vi åt middag på Bara Bistro Bar, stället där jag slavar.
Underbar skaldjursrisotto med vitlöksmarinerade scampi för min del.



Vi gick gå skansens julmarknad, och jag hittade en vän.
Foto: M



Vi tog en korv i kylan...



... och sen träffade vi en gris.