BLOGGOSFÄREN


Mitt bloggande har fått en helt ny innebörd nu efter att jag insett att jag kan ladda in bilderna från mobil. Trodde den var för ålderdomlig för sånt, men ack vad jag bedrog mig! Förvisso är bildern av skräpkvalitét, men who gives a.

Ikväll har jag suttit i Köksverkets arbetsläger. 25 gäster brölade sig genom kvällen och ville aldrig gå hem. Mamma satt på en liten pall i köket och svor över att dom försökte beställa mer öl hela tiden, och jag gnuggade mina fåtaliga, små geniknölar för att komma på en strategi som skulle göra gästerna sugna på att dra. Vid halvtiosnåret satte  jag igång med att vara störande engagerad i att plocka kring borden. Kom hela tiden emellan diskuterande gubbar när jag sträckte mig efter tomma glas, så där lagomt irriterande att debattörerna blev tvugna att till och från stanna upp i sina samtal. Det hjälpte inte. Det enda som hände var att dom började prata med mig istället. Vad heter du, kan vi få öl, mer kaffe, dig har jag varit på samma fest som en gång tror jag, har ni single malt, visst var det Johanna du hette osv osv. FAIL.

Nästa steg blev att stänga av musiken. Jag funderade länge på om det skulle vara mer effektivt att slå på någon riktigt dålig musik, eller bara jävligt oparty. Typ klassiskt på skithög volym. Gick inte, alla skivor hade räfflor efter mammas tveksamma förvaringsmetoder à la kasta alla i en hög utan fodral. Hur som helst verkade dom lika glada trots att jag fimpade musiken. Kan ha berott på att dom överhuvudtaget aldrig ens hörde musiken.

Desperat över att tanken på att missa utröstningen i Idol blev nästa steg naturligt att jobba med ljuset i lokalen. Började oskyldigt med att blåsa ut ett ljus på ett bord intill brölpartyt. Inget jävla mys här nå mer! Ingen reaktion. Fortsatte med att släcka lite lampor längs väggarna, men då blev stämningen bland gästerna bara ännu mer puttrig och cozy.

Tänkte att det kanske skulle vara bättre att jobba åt andra hållet, tända upp varenda lampa i restaurangen. I full takbelysning på kan man ju fan inte bli sugen på att festa vidare? Men där gick gränsen, sa mamma. Man får inte  vara ofin.

Det slutade med att jag gav upp och drog hem, mamma stannade kvar och väntade ut det sista gänget. Jag hann hem till Idolutröstningen. Rätt tjej fick gå.

Så här ser min hemmakväll ut:


Ansiktsmask efter några heta skopor i saunaperkelen.



Spela lite låtar



Bli en bättre journalist


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0